Dr.Lal Kärlekens väg
Kärlek, du är en mjuk bris,
som smeker hjärtat, stilla och vis.
Din värme tänds som solens strålar,
och väcker liv i våra sår.
Du växer där vi inte ser,
i tysta ord, i blickens begär.
En hemlig plats där hjärtan möts,
och känslor sprakar, aldrig tröts.
Din kraft är som ett stormigt hav,
ibland en viskning, ibland ett krav.
Du bär oss fram genom allt som sker,
och ger oss ro, även när vi ler.
I mörka stunder, när vi är svaga,
är du den ljusaste av vaga.
En påminnelse om allt vi kan,
att stå tillsammans, hand i hand.
Kärlek, du talar utan ord,
du finner vägar, aldrig gör du mord.
Du bygger broar där vi ser gräns,
och skapar världar av oändlig väns.
Du är inte bara känslans glöd,
utan också kraften när vi är röd.
Du finns där när vi faller ner,
och reser oss, för vi vet du ser.
I din famn, vi finner ro,
där vi kan andas, bli hela, bli bro.
Du går med oss genom all vår tid,
och ger oss styrka när vi är vid.
Kärlek, ibland är du en storm,
men ger oss värme, ger oss form.
Du bär oss fram, du bär oss bort,
och ibland är du vår största port.
Du tål tidens tunga gång,
du överlever storm och sång.
Du växer där vi inte ser,
och viskar att vi alltid bär.
Kärlek, du är både tung och lätt,
en tyngd som lyfter, en rolig skratt.
I din famn finns inget som går förlorat,
bara en plats där drömmar blivit förlåtet.
För i din blick finns hela världen,
vi hittar hem i varje förtrollad färden.
Du ger oss allt, men kräver ingenting,
bara att vi låter vårt hjärta sjunga sin ring.
Så tack, kärleken, för varje stund,
för allt du ger oss, för vår stund på jorden grund.
Du binder oss samman, ger oss en plats,
och gör oss hela, trots all vår skratt.
Kärlek, du är båda natt och dag,
en evig resa utan något drag.
Du finns i hjärtat, där du lever kvar,
en evighet, där du alltid är kvar.
Och så med dig, vi går till slut,
en evig dans, en stilla rut.
I ditt namn vi finner allt vi ser,
för du är kärleken, som vi alltid bär.
I mörka tider ger du ljus,
en stilla värme när allt känns hus.
Du läker sår och släcker törst,
finns alltid där när världen är störst.
Du är vår grund, vårt fasta band,
i alla tider, i varje land.
Din styrka bär oss genom regn,
och ger oss hopp när livet är sänkt.
I dina ögon ser vi dröm,
av allt vi vill, av allt vi hör.
Din viskning skapar rymd och ro,
och med dig blir vi aldrig små.
När världen ropar, när vi är tysta,
är du den röst som vägrar sluta.
Du är vårt hjärta, vår eviga sång,
du bär oss fram, du gör oss lång.
Kärlek, du är närvarande ändå,
även när avstånd blir stort och blå.
I tanken, i drömmen, i varje andetag,
du är med oss varje dag.
Genom stormar och genom regn,
vi vandrar tillsammans, ingen ensam ben.
Din styrka är vår ro, vår eld,
och vi finner hem där vi förlorat allt vi höll.
Så vi går genom livet med dig vid vår sida,
för kärlek, du är ljuset som aldrig förlida.
Du är evig, du är vår grund,
du gör oss fria, i varje stund.
Så vi tackar dig, vår kära vän,
för att du älskar om och om igen.
Kärlek, du är vårt allt, vår själs ro,
i dig finner vi livets största bro.
Och när vi når slutet på vår resa,
vet vi att du alltid kommer vara med oss, vår lisa.
För du är kärleken, och du består,
genom alla tider, du ger oss vår vår.
En dikt av Dr.Lal
